Språksvårigheter med norrmän och "Lady & Lufsen" längst med Ill.

Klockan var slagen 20.00 när jag lämnade EM Strasbourg ikväll. Hade lektion från 14-18. Den första kursen var lite rörig men det vägdes upp av två trevliga norrmän som jag pratade med. Det är förövrigt konstigt att man här börjar pratar med folk från nordiska länder så fort man hör att de har liknande språk, detta gör jag aldrig i Sverige. Man känner någon slags trygghet, samhörighet. I allafall känner jag på detta sätt.

Hur som helst, trevliga norrmän som pluggar på handelshögskolan i Oslo. Vi pratade våra egna språk från vardera land, men jag hade dock svårigheter att förstå allt..haha! Imorgon ska jag möta upp dem kl 10 i skolan för att göra vår första powerpoint-presentation till kommande lektion på onsdag.

Nästkommande föreläsning var European Integration, jag gillade läraren. Han var strukturerad och verkade brinna för det han talade om. Dock var jag lite seg i huvudet. Jag fick anstränga mig för att verkligen fokusera. Det blev många bananer under eftermiddagen för att få i mig ny energi. Klockan åtta fick vi lämna salen och jag vandrade hemåt i numera mörka Strasbourg.

Jag fick en otroligt bra känsla på hemvägen, längst floden Ill, med dess mysiga restauranger bredvid trottoaren och alla fina färger som skapas av ljuset från gatulyktorna, och ljuset från stearinljus i fönstrerna och de mer valda mysbelysningen på lamporna. Det här gillar jag! Allt såg helt plötsligt så fridfullt och romantiskt ut, tillskillnad från de ganska röriga morgons- och dagsprommenaderna jag brukar ha när jag går till skolan. På morgonen är trottoarerna fyllda med skåpbilar som har kört upp på trottoaren och tagit alldelles för stor plats för att mitt morgonhumör ska klara hålla ett leende på läpparna "varför kan ni inte bara parkera brevid trottoaren som en normal människa skulle ha gjort!". Nu var allt så lugnt, charmigt och alldeles underbart. Det var som taget ut en romantisk film. Nästan som att jag förväntade mig att se Lady och Lufsen genom restaurangfönstret, ätandes i varsin ända av spagetti, glittrande ögon som tittar djup in i varandras, kärlek! (nu låter jag som en av de där klyschiga människorna...faktum är att jag märker av så starka känslor i min kropp i och med denna vistelse.. det kanske är bra?).

Jag fick inte med känslan som jag vill förmedla, men ni är varmt välkomna att hälsa på i Strasbourg så kan vi uppleva den tillsammans :-)

Väl hemma och jag var  jag otroligt hungrig. Jag kunde inte vänta på Sophia och David, tills de skulle äta middag. Jag slängde snabbt ihop en sallad i form av italiensk skinka, grönsallad, tomat, avocado och ägg med topping av balsamicovinäger. Funkade fint!

Klockan nio hade jag bestämt "date" med Annie över skype! Å va kul det va att se henne och hennes fina leende. Vi skvallrade och roade oss. Vi pratade om att kanske ändra planerna till att försöka mötas i Paris istället hon och Kristina ska komma hit, det gör jag så gärna! Vill se Paris!

Nu ska jag sova, är dock inte jättetrött med tanke på hur mycket jag har sovit. En godnattsaga kanske skulle sitta fint.