Franskakurs, Caroline Anderson och fördelsedagsbarn

Jag har allt bevisat att 100 åriga Isabelle har blivit 20 igen. Läggdags igår (idag) blev kl 6.00. Det är väl ändå ett bevis nog på att jag inte börjar bli gammal?  Åldersnoja, redan? Kanske. Idag är jag trött efter gårdagens natt, men håll i minnet att jag höll ut till kl 6:00. Jag återkommer med historien bakom denna tidpunkt. Vi tar det från början!

 

Gick till skolan runt nio igår, en härlig och varm morgon! Skönt att vandra. Hoppas att vädret håller i sig så att jag får chans att ta dessa morgonprommenader. Jag hade tänkt att plugga på min nya kurs (IFRS-kursen) men hela förmiddagen gick åt att planera för mina kurser, och föra in alla dess tider till kalendern. Lite struligt med att få ihop allt så att inte kurserna överlappar varandra. Några kurser ligger precis efter varandra tidsmässigt vilken kanske kommer bli ett problem om vi slutar några minuter sent från den ena kursen, vilket gör att jag kommer att kliva in på nästa föreläsning för sent. Får dock inte ihop det på annat sätt så jag får helt enkelt vara lite otrevlig på vissa kurser och komma in för sent (om de nu inte låser dörren till föreläsningssalen/klassrummet).

Kl 13:00 igår hade jag min första språkkurs i franska. Det var verkligen franska! Lärarinnan talade endast franska. De flesta i klassrummet höjde på ögonbrynen och såg lika förvirrad ut, precis som jag. "Detta är väl en nybörjarkurs, för abslouta icke fransk -språkkunniga studenter?" Ja, det var det. Lärarinnan kommer inte översätta till engelska. Hon försöker visa mer med kroppspråk och andra hjälpmedel vad sakerna hon lär ut betyder. När jag tänker efter så är nog detta ändå ett bra sätt. Jag blir mer van med franska på detta sätt. Det kan nog bli bra, men det krävs nog en hel del övning från min sida då jag tycker att uttalen i franska är så svårt. Nej förresten, allt verkar svårt, men verkligen kul att lära sig ett nytt språk! Funderar på om det finns kvällkurser i franska hemma i Stockholm så att jag kan fortsätta utveckla franskan sen. Hur kul vore det inte att imponera mina blivande franska vänner när det besöker mig i Stockholm med att kunna föra en konversation, på franska!

När jag under förmiddagen satt i biblioteket, började en kvinna från US tala med mig. Hon bad mig ta ettt foto på henne. Jag gillade henens stil på en gång, hon verkade ha en så otroligt skön personlighet!

När jag sedan befann mig på franskakursen visade det sig att hon tog samma kurs. Efter kursen började vi prata mer. Jag hade helt rätt, vilken skön och avslappnad personlighet! Hennes namn är Caroline Anderson. Tycker det låter så otroligt svenskt, men när jag väl kollar upp efternamnet så är Anderson det 11 vanligaste efternamnet i USA. MEN, detta är ju just med ett s  av stavelsen Anderson, såklart. Jag undrar vilket som är ursprunslandet? Just Anderson är väldigt vanligt i bland annat Australien, nyzeeland och USA. När det kommer till efternamnet Andersson, stavelsen med två S, så toppar Sverige listan, nästkommande Norge och sen Danmark. Aja, bara en liten fundering..haha.

 

Carolines hemuniversitet är Georgia state university, ett väldigt givande Universitet! En slags organisation som jag nu inte minns namnet på, ordnar boende åt dem i Strasbourg. De bor på ett slott här i Strasbourg, där de blir serverade frukost och får rummen städade och sängkläder och  handdukar tvättade, ett hotell. Organisationen ordnar privatlärare som finns på slottet, och mycket olika resmål. Sjysst!

Jag och Caroline tog oss efter franskakursen mot Strasbourgs absoluta centrum, Place Kleber, för att köpa litteraturen för kursen. Vi gick sedan tillsammans för att hitta kollegieblock och vinglas. Jag ville köpa en present till David som fyller år idag (30 år) eftersom vi skulle äta middag tillsammans, och Mechi skulle även komma. Han nämnde dagen innan att han verkligen behövde vinglas så jag slog till på 6 st vinglas. Kan vara bra, med tanke på hur mycket vin jag kommer dricka här, haha.

Väl hemma så smög jag in med presenten som jag skulle slå in, David fick inte se den. Tror jag lyckades! David hade under dagen målat om sitt bord och sin nya stol, det vart fint! Han gick till affären för att köpa öl, varpå jag passade på att slå in presenten.

Mechi kom förbi, och vi åt en god pasta som David hade lagat. Han ville vänta med att öppna presenten tills den andra David skulle komma (han dök dock aldrig upp).Vi började med att drick vin ur vattenglasen men tillslut såg jag till att han öppnade sin present. Han verkade nöjd :-)

 

Vid nio-tiden lämnade han Mechi och mig för att åka till jobbet. Jag och Mechi öppnade en flaska mousserande. Jag tror hon gick hem vid 1-tiden varpå jag var uppe till halv 3 kanske.

 

När jag precis hade gått och lagt mig hörde jag att David kom hem, varpå jag hejjade från mitt rum. "Vill du ta en öl?" frågade David. Självklart ställer jag upp, det var ju faktiskt hans 30 årsdag. haha. Vi satt uppe och snicksnackade till 6 på morgonen. Är det bevis nog på att jag orkar, och att jag inte börjar bli gammal? :-) Jag sov däremot till 13:20 idag. Hade ställt klockan på mobilen men batterierna hade dött. Det blev köttbullar, pasta och en god sallad till "frukost". Bakismat.

 

 Träffade för en stund sedan Davids flickvän, Sophia, trevlig tjej! Vi tog en kaffe och pratade lite. En av hennes bästa vän bor (bodde?) i Stockholm, vars pappa (tror det va pappa, bra minne!) har en restaurang på Döbelnsgatan 71, Campoloro, som erbjuder Korsikansk och fransk mat. Måste jag testa när jag kommer hem :-)

Idag saknar jag Stockholm, tror det var på grund att jag började kolla på kartan över Stockholm. Stockholm är verkligen så underbart. Ni som läser detta, håll i minnet att jag behöver en lägenhet när jag kommer hem. Vet ni någon som kanske vill hyra ut sin lägenhet med start från Januari, kontakta gärna mig :-)

Jag saknar även mina vänner och familj särskilt idag. Klart man har hemlängtan ibland men det är underbart att vara här. Tveka inte på att ta en weekend hit och upplev alla goda viner, baguette och ostar med mig ;-)